Högen med böcker att läsa är hög och finns både i bokhyllan, på ett bord och digitalt i Ipaden men så skriver min alldeles egna Saga, dottern, att hon börjat läsa en bok som jag måste läsa. På besök i stadens stora galleria i lördags gick jag förbi Akademibokhandeln och tänkte okej då och gick in och köpte Färskt vatten till blommorna, sällan jag köper böcker vill jag bara säga, om de inte är second hand. Började läsa och sen gick det som inte att sluta. 

Violette blir som 18-åring blixtförälskad  i den tio år äldre Philippe Toussaint när hon ser honom i den bar hon jobbar i. Hon är föräldralös, han har en mamma som är högst besviken på hans val av partner. 

Men boken börjar när Violette är 30 år äldre och är kyrkogårdsdam i en liten by i Bourgogne i Frankrike, den som ser till att grindarna öppnas och stängs varje dag, den som tar hand om finliret på kyrkogården, den som säljer blommor till gravarna vid grinden och den som tar emot sörjande anhöriga i sitt kök. I henns kök samlas även gravgrävarna, begravningsentrepenörerna, katter och en och annan hund som kommit med sin döda matte eller husse och blivit kvar. 

En dag kliver Julien in i hennes kök. Han ska begrava sin mamma bredvid en för honom vilt främmande man på kyrkogården där Violette arbetar och bor. En kyrkogård som ligger mycket långt från Marseille där hon levt. Det besöket blir en liten knuff framåt från Violette och hennes stillsamma liv på kyrkogården. 

Men hur har Violette hamnat på denna kyrkogård, hon som 18-åring blir blixtförälskad i Philippe och vad har hänt åren däremellan? 

Färskt vatten till blommorna är en vindlande historia med oväntade möten, händelser och tragedier. Den är vacker den är här och nu, där och då och i flera perspektiv. 

Lyllos er som inte ännu läst boken. Själv ska jag få ynnesten, när den nu är utläst, att diskutera den i min bokcirkel i augusti och dessutom vet jag att jag och min Saga kommer ha många samtal kring boken. 

                                                         Bild från förlaget