Bild från förlaget

En något långsökt titel, Klänning för korta kvinnor, på en mycket läsvärd bok. För många år sedan läste jag en deckare av Kristina Appelqvist som var bra men sedan blev det inte mer läsning av hennes böcker för mig. Förrän jag igår eftermiddag läste Lotta Olssons tips om böcker i Dagens Nyheters Boklördag. Lotta tipsade nämligen om just Klänning för korta kvinnor. Jag laddade ned den på Nextory och plötsligt i eftermiddag var boken slut. Vilken bok! Jag har tidigare läst Carin Hjulströms böcker om Siri och hennes brorson Anton och jag får samma feeling för denna bok. 

Nina är pressansvarig på en myndighet med kontor i Stockholm där hon också bor i Barbro "Bang" Alvings gamla lägenhet på Östermalm. Hon får plötsligt ärva en prästgård i Västergötland från sin moster Lilly (oundvikligen tänker jag på Ellen Sunbergs låt Ett bloss för moster Lillie, lyssna på den förresten för det är en underbar låt!). När Nina börjar gå igenom huset, som hon spenderat otroligt mycket tid i under sin uppväxt, hittar hon en kartong med en massa pengar i, flera miljoner. Hon tar med pengarna hem till Stockholm när hon hals över huvud behöver ge sig hem på grund av en kris på jobbet. Sedan försvinner lådan med pengar och försöken att få tillbaka pengarna blir ett äventyr som hon behöver involvera sin kollega och goda vän Robert i. 

Det är en mycket underhållande läsning med tokigheter, vändningar och riktiga karaktärer i handlingen. Så vill du läsa något lättsamt med lite oväntade inslag är Klänning för korta kvinnor en bok att läsa. 

I december läste jag Tills alla dör av Diamant Salihu som var en dokumentär bok om gängkriminaliteten i Järva i Stockholm. Nu har jag läst Familjen av Johanna Bäckström Lerneby som är en dokumentär bok om en familj i Angered som styr över hela förorten. Familjen är enormt stor och i flera generationer. Ursprunget är från Libanon och därifrån kom överhuvudet i familjen i början av 1980-talet till just Göteborgs förorten Angered. Författaren har följt familjen i över 10 år och har intervjuat flera personer i släkten och delar av dessa intervjuer finns med i boken. 

Det är en förfärande läsning hur en familj kan ta över en hel förort och hålla dem i skräck. Ingen vågar vittna, om någon mot förmodan skulle våga göra det så gör de det med livet som insats, ingen protesterar mot familjemedlemmarnas metoder att ta över hela källargångar med förråd där det bland annat inretts för att hantera knark för försäljning. Polisen jobbar hårt för att få bort knarket från gatan och för att stoppa familjens alla olagliga affärer. 

Familjen är lika intressant läsning som Tills alla dör. Jag är faschinerad över hur det ser ut i samhället, något som jag förstås, delvis, vetat om tidigare men som har blivit en riktig ögonöppnare för mig. Läs Familjen, den är riktigt intressant. 

För några år sedan läste jag den varma, roliga och fina boken En bokhandlares dagbok av Shaun Bythell och jag blev därför mycket glad när jag läste att han kommit ut med en ny bok, Sju sorters människor du träffar på i en bokhandel. Bythell driver ett antikvariat i Skottland och båda böckerna handlar om hans liv och erfarenheter från antikvariatet. 

I Sju sorters människor du träffar på i en bokhandel skriver han om just det den heter; olika personligheter som han har som kunder, eller besökare för alla handlar inte. Det är underhållande skrivet med glimten i ögat. Författaren har delat upp alla i latinska namn, han skriver att han vill artbestämma precis som Linné gjorde. När jag läste denna bok undrade jag när jag skulle beskrivas som kund. Det kom i slutet av denna charmiga lilla bok och jag tillhör helt klart en Homines normales, normala människor. De beskrivs som sällsynt typ. 

"De vet inte alltid vad söker [---] de vet att de är ute efter något men är öppensinnande nog att inte ha en specifik titel i åtanke. De lämnar alltid butiken med något."

Det är jag det! Sällan har jag lämnat en boklåda utan att ha köpt något. 

Vill du få skratta lite, himla med ögonen lite och framförallt tänka dig att du är i en boklåda i Skottland ska du läsa denna fina bok. 

                                                         Bild från förlaget

2011 kom Hjort-Rosenfeldts första bok om Riksmord och Sebastian Bergman, Det fördolda, och sedan dess har det kommit ytterligare sex böcker om dem. Och vilka böcker sen! Den senaste heter Som man sår och är inte ett dugg sämre än de tidigare, vad jag minns. 

Sebastian Bergman har dragit sig tillbaka från Riksmord, är terapeut på deltid men främst är han morfar. Han konsulteras dock av Riksmords chef i det fall de håller på och löser. Det är tre mord som skett med bara några dagars mellanrum i Karlshamn. Det är en prickskytt som skjuter sina offer mitt i stan och mitt på dagen utan att bli sedd. Offren är vitt skilda men snart hittar gruppen en gemensam nämnare. Varken medlemmarna i Riksmord eller Sebastian kan initialt inte få till någon gärningsmannaprofil.

Parallellt med att man som läsare får följa Riksmord och Sebastian Bergman får man följa mördarna och det är otroligt spännande. Vad får en människa att bestämma sig för att mörda ett flertal personer och får med sig en annan person i det hela? 

Har du inte läst Hjort-Rosenfeldts deckare säger jag bara LYLLOS DIG! Börja med Det fördolda och fortsätt läsa dessa otroligt välskrivna böcker. 

                   Bild från förlaget

                                            Bild från förlaget

Den här boken har jag lyssnat på och jag satt och pusslade samtidigt som jag började lyssna på boken. Rätt som det är frågar min man vad det är för fel för jag satt och grät. För Maybe One day var en blandning av asgarv, gråt och lite klichéaktig. Kanske precis vad som behövs en mörk och grå januari. 

Jess är mycket ung och uppväxt i en liten by utanför Manchester, enda barnen i en medelklassfamilj, när hon träffar Joe på college inne i Manchester. Det är kärlek vid första ögonkastet och föräldrarna är rasande på sin dotters val av pojkvän. Men Jess är lycklig tillsammans med Joe och de får en dotter, Grace. De lever lyckligt men med mycket dålig ekonomi och föräldrarna vägrar stötta sin dotter på grund av Joe. Sedan sker en händelse och Jess tror att hon är övergiven av Joe just när hon behöver honom som mest. Det tror hon i 17 år tills hennes mamma dör och hon hittar en skokartong på vinden full med brev och vykort från Joe. Denna upptäckt gör att hon börjar en resa för att hitta Joe, genom England och vidare. Med sig har hon sin tjugo år yngre kusin och en av Joes barndomsvänner och den resa de går igenom, både fysiskt genom bil och flyg, men även psykiskt är fin att följa som läsare. 

Vill man läsa något som ger en varm känsla och kan ta vissa förutsägbara saker, och tänka att det är fiktivt, så är det här boken att läsa eller lyssna på. 

                                 Bild från förlaget

Det här är ytterligare en bok jag hittade på något vis, laddade ned på Nextory och lyssnat på. Hide är en brittisk bok som tar läsaren ut i skogen i ett inhängnat naturreservat en bit från London. Det handlar om sju personer som träffas i en utegrupp som tar promenader med olika teman i reservatet. När Hide tar sin början är det annandag jul och gruppen ska ut och se på när starar samlas och lyssna på deras sång. Som fru Ornitolog är det mycket intressant till en början då en av de sju medlemmarna, Alex, är just ornitolog. Han tycker att han är lite för mer än alla de andra och skryter gärna om sina kikare, för det duger inte bara med en handkikare, han har även en tubkikare och en snajdig kamera att fota fåglarna med. Han försöker dessutom att sälja in sin dyra utrustning till några av de andra, de låtsas intresserade men tänker i sitt stilla sinne att de inte har råd med det som Alex tycker att de andra ska ha. När gruppen når fram till målet splittras de upp i olika grupper för att titta på fåglarna och plötsligt hörs ett skott. En av medlemmarna i gruppen är skjuten till döds. Vem kan man lita på efter det? De resterande sex personerna splittar upp sig i två grupper för att ta sig till säkerhet och möjlighet att larma polis. Det ångrar snart det valet. 

Hide har en mycket stor potential att bli bra, men blir bara långdragen innan slutet kommer och det har en twist som är helt oväntad. Det gör att jag tycker att Hide, eventuellt, är läsvärd. Jag lyssnade på den och britterna är fantastiska på att läsa in böcker med flera olika personer så att jag som lyssnar får en röst per person. Det vinner boken på. 

Årets första bok blev Sly av Sara Strömberg. Vilken tur att jag valde att läsa en så förträfflig bok som den första 2022! 

Jag såg Sara Strömberg i Babel någongång i höstas och reportaget om henne och Sly lockade till läsning. Kanske mest för de var i byn Ånn där huvudpersonen, Vera Bergström, bor i det nedlagda stationshuset. 

På Åreskutans baksida hittas en kvinna död på ett hygge och det är ingen tvekan om att det är ett mord. Vera Bergström har tidigare varit journalist på Jämtlandsposten men efter 35 år blev hon uppsagd vid stora neddragningar tre år innan Sly tar sin början. Hon har sedan dess arbetat som elevassistent på gymnasiet i Järpen, enbart för att ha en försörjning. Hon blir uppringd av sin tidigare chef på Jämtlandsposten, Strömmen, som vill att Vera ska skriva en artikel om offret. Vera är tveksam men åtar sig uppdraget att skriva en artikel och inget mer. Det är upptakten till Sly för självklart kan inte Vera släppa mordet när hon väl har börjat sätta sig in i det. Hon fortsätter nysta i olika ändar kring i den dödes liv och detta leder henne till Järpen, till Åre, till Östersund, till Stockholm och åter hem till Ånn. 

Sara tilldelades årets debutantpris av Svenska Deckarakademien 2021 för Sly, vilket bra val av akademien.

Härligt att årets första bok blir en varm rekommendation, läs Sly!

                          Bild från förlaget