Förtrollad har jag blivit av Jonas Gardells trilogi Torka aldrig tårar utan handskar. Jag har inte kunnat lämna läsningen utan läst utan uppehåll ända till jag varit tvungen att andas. Tredje delen i serien är inget undantag från de två första delarna.

Jag läste ut Del. 3 Döden på en dag men jag har varit tvungen att smälta det jag läst innan jag kan skriva om det. För det är starkt det Gardell skriver om med sådan värme att jag bara sveps med. In i 80-talets Stockholm, in i Pauls kök, jag följer hur Benjamin knyter sin slips inför ytterligare en begravning för en vän, jag ler när Lars-Åke kommer ut och lämnar sin flickvän och jag rörs över hur bedrövligt det var för de män som var de första att falla offer för HIV och AIDS. Precis som undertiteln anger handlar den tredje delen av trilogin om just döden. Hur många av de sammansvetsade vännerna sakta tynar bort i sjukdomen och hur de andra står bredvid och vet att nästa person kan vara just de. Och även om det är en berättelse om döden är det också en berättelse om livet, om att känna livet i sig. Om kärlek, om att få uppleva kärlek. En kärlek som trotsar allt: föräldrars åsikter, samhällets ramar och alla fördomar. Som läsare får man fortsätta att följa Paul, Rasmus, Benjamin, Seppo, Lars-Åke och Bengt. Boken börjar med Bengts begravning och vad som hänt innan den, hur han kom till Stockholm från en liten landsort i norra Sverige och hans debut i den stora staden. Sedan får man veta hur Lars-Åke träffade Seppo och hans väg dit från ett hetrosexuellt förhållande i Täby till Stockholm och Pauls kök där Seppo dyker upp i hans liv.

Man får också vara med när Rasmus drar sitt sista andetag med sin älskade Benjamin och sina föräldrar kring sig och hur respekten för det Rasmus och Benjamin har haft tillsammans helt negligeras av Rasmus föräldrar bara några få minuter efter Rasmus död.

Gardells skildring är en sann berättelse och han vill skriva serien för att bryta tystnaden kring HIV, AIDS och homosexualitet. Det har han gjort med besked!

Jag rekommenderar alla att läsa denna trilogi. Både för den skönlitterära kvaliteten den håller men även som ett tidsdokument om en period i vår historia som har gömts undan och talats mycket tyst om.

Läsningen av Torka aldrig tårar utan handskar har gjort att jag tänkt otroligt mycket på de som hör till den generationen och precis som Jonas Gardell överlevde, men även på alla homosexuella oavsett generation. Vilken tur att Gardell skrivit denna romansvit som en upprättelse till alla som dog, till alla som lever och till alla som fortsätter leva och älska. Ni är i mina tankar och vissa av er extra mycket, ni vet vilka ni är. Kärlek på er!

Bild och recensionexemplar från förlaget 

Det sägs att vi läser mer deckare en någonsin i Sverige, framför allt svenska deckare, och att under sommaren har vi lästopp med deckare. Kanske är det så även för mig för, för två år sedan bestämde jag mig att läsa om ett antal Agatha Christie-deckare och i år har semestern inletts med två deckare och fler verkar det bli. Den första var Belinda Bauers Mörk jord och sent inatt avslutade jag paret Cilla & Rolf Börjlinds deckardebut Springfloden. Paret Börjlind har skrivit ett stort antal manus till Beck-filmer samt deckarserier för TV.

Jag har haft lästorka en period och kom igång med läsningen härom veckan bara genom Mörk jord, som tog lite tid. Springfloden däremot har jag längtat efter att få sätt mig med att fortsätta läsa och det var länge sedan jag låg och läste till halv två bara för att få veta upplösningen.

Det är en tät deckare med flera intriger; ett mord, ett försvinnande, aktivitet i den undre världen, eskortverksamhet, prostitution och ännu lite till. Boken inleds med ett mord som utförs 1987 på en strand på Nordkoster. Offret, en ung gravid kvinna, är okänt och mordet löses aldrig. 24 år senare får polisstudenten Olivia Rönning en uppgift att skriva ett arbete om det olösta mordet som ännu inte är preskiberat. Anledningen till att Olivia intresserar sig för just det fallet är att det var hennes, nu döda, pappa som höll i fallet tillsammans med en Tom Stilton. Olivia försöker få tag i Tom Stilton för att ställa frågor om fallet men han är som uppslukad av jorden. Så småningom hittar hon honom som försäljare av Situation Stockholm utanför en stormarknad i Nacka. Det visar sig att Tom Stilton är hemlös sedan ett antal år tillbaka efter att ha brakat igenom psykiskt. Vid tidpunkten då Olivia hittar honom är han förkrossad efter att en god vän i hans nya kretsar blivit ihjälslagen och en annan ligger på sjukhus och svävar mellan liv och död efter en svår misshandel. Tom har bestämt sig för att hitta de som utfört misshandlingarna. Olivia försöker få honom att hjälpa henne att nysta i det gamla strandfallet vilket han först vägrar. Han tar dock kontakt med Olivia efter en tid och sedan är bollen i rullning. Tom har kvar gamla kontakter högt upp inom polisväsendet som hjälper Olivia och honom med det gamla fallet samt med misshandelsfallet. Nystandet i det gamla fallet leder dem ut ur Sverige till Costa Rica och tillbaka till Stockholms skärgård. Det leder dem till näringslivets toppar och tillbaka till en rutten husvagn i skogen som är Toms hem.

Springfloden är en riktigt bra deckare, den bästa jag läst på länge. Nu ser jag verkligen fram emot paret Börjlinds uppföljare på Springfloden, Den tredje rösten som kommer ut i augusti.

                                            Bild från förlaget

Länge har jag önskat läsa Belinda Bauers debutbok Mörk jord och nu har jag äntligen gjort det.

Mörk jord är en deckare med ett annorlunda upplägg. 10-åriga Steven lever tillsammans med sin mamma, mormor och lillebror i ett slitet radhus vid kanten av Exmoorheden i England. Varje dag står mormodern vid vardagsumsfönstret och spanar efter sin son Billy som föll offer för seriemördaren Arnold Avery för närmare 20 år sedan. Avery begravde sina offer, alla barn under 12 år, på Exmoorheden och Steven bestämmer sig för att hitta sin morbror Billys begravda kropp. Han vill hitta kroppen för att hans mormor ska få frid och för att de ska bli en fungerande familj. Han gräver efter kroppen i närheten av de stället där polisen för 18 år sedan hittade ett antal offer nedgrävna i samband med att de lyckades gripa Avery. Stevens planlösa grävande leder inte till något fynd vilket leder till att han skriver ett brev till Avery som sitter bakom lås och bom på ett högsäkerhetsfängelse vid Dartmoorheden för att få veta var Billy ligger begraven. Avery får en smärre chock när det första brevet kommer och svarar raskt. Detta leder till en brevväxling mellan Steven, som inte uppger att han är ett barn, och Avery som njuter av att få återuppleva de mord han utfört genom de brev med frågor han får. Dessa brev leder sedan till något Steven aldrig kunnat tänka sig.

Mörk jord lever upp till de förväntningar jag haft på boken. Bitvis är den lite seg men helt klart läsvärd vilket gör att jag ska ta mig an Bauers andra deckare Skuggsida.  

Semesterläsning en kväll på Öland.

Det finns många härliga ställen att läsa på, ett är bänken i hörnet på framsidan hemma. En sommarkväll efter en lång arbetsdag; en kopp te, en bok och bänken.