Annorlunda böcker är kategorin My sister, the serial killer. av  Oyinakan Braithwait, hamnar under. Det är sällan jag läser afrikanska författare, tyvärr, och det är sällan jag ramlar över en sådan historia som denna! 

Korede, hennes syster Ayoola och deras mamma bor i Lagos, Nigeria. En familj i den övre samhällsklassen där mamman är hemmafru, Korede arbetar som sjuksköterska på ett av stadens sjukhus och den yngre systerna Ayoola lever allmänt lyxliv, bortskämd av mamma och behöver aldrig göra ett handtag för att hjälpa till hemma. En kväll blir Korede uppringd av sin syster som meddelar att hon omedelbart behöver hjälp för hon har dödat sin pojkvän. Korede är van vid dessa samtal då det inte är det första och vet vad som förväntas av henne. Det är upptakten till en historia om de två systrarnas onämnbara hemlighet som modern är helt ovetande om. Det är också en historia om vad som hände med systrarnas tyranniska fader, Ayoolas dekadens och mansslukarlust, mammans ständiga krav på att Korede ska ta hand om sin lillasyster och låta henne få allt hon vill, även som vuxen, och om Koredes eget liv som levs i skuggan av systern. 

Det är en bok om syskonkärlek, om hemligheter och om beroendet av varandra. 

Läsvärd? Helt klart, en udda roman som på något vis stannar kvar i mig. 

                                           Bild från förlaget

Som barn har vi alltid kokat sylt, äppelmos, gelé och saft. Mamma har plockat upp syltkitteln från förrådet och tagit fram boken Hemkonservering. Vi har alltid kallat den Hemkonserveraren och jag har skrattat åt det språket i boken som låter som ur en journalfilm. Men recepten är enkla och jag kan inte tänka mig att använda några andra recept än de i Hemkonserveraren när jag ska safta och sylta, för det gör vi varje år. Idag har vi plockat lingon, min Y och Lilleman, och nu står rårörda lingon i en bunke och väntar på regelbunden omrörning och mer socker vartefter och lingonsylten är färdigkokt och ska röras regelbundet medan den svalnar, allt enligt Hemkonserveraren.

Vårt exemplar av boken är inköpt på loppis för närmare tjugo år sedan och mamma undrar vem som ska ha hennes när hon inte längre orkar safta och sylta. Jag förstås, för jag vill ha mammas välanvända Hemkonserverare och läsa just recepten som alltid använt hur boken hon fick i lysningspresent 1959.