Nu är det länge sedan jag skrev om en Agatha Christies böcker trots att jag ständigt läser dem. Jag älskar dem alla, nästan iallafall, men jag skriver sällan om dem då jag läser dem om och om igen. Men nu vill jag skriva om Mrs. McGinty är död. För död är hon och hennes hyresgäst är den som står anklagad för mordet. Utan en nitisk polis skulle hyresgästen blivit hängd för mordet men ansvarig för utredningen kopplar in Poirot och han följer trådar som polisen missat. Till sin hjälp får han helt plötsligt deckarförfattaren Adriana Oliver som råkar befinna sig i samma samhälle och som dessutom råkar bo med en, eller kanske två, av de misstänkta. 

Jag är vansinnigt förtjust i Poirot och Mrs. Oliver. Så när hon plötsligt dyker upp i denna bok blir jag alldeles glad! Hennes vimsighet i jämförelse med Poirots fyrkantighet gör mig alldeles glad! I Mrs. McGinty är död ser jag författarens glädje över att beskriva sitt alterego, Mrs. Oliver, i sin högform och det gör mig som läsare vansinnigt glad och inspirerad. Jag kommer att läsa boken många gånger till genom livet för det är en riktig höjdare. 

Idag blir det två tips i ett för det är två böcker i samma serie, en serie att läsa för att få skratta, för att få följa medarbetarna på den lilla polisstationen/församlingshemmet i Skanör-Falsterbo och för att faktiskt få underhållande läsning. 

I Skanör-Falsterbo är de två poliserna Lisa och Mårten placerade, Lisa relativt ny polis efter en lång karriär som åklagare och Mårten som varit polis i många år. Lisa är ordningssam och håller på reglementet, Mårten är hennes motsats. De har hjälp av Fredrik, utbränd kammaråklagare som tvingas in i tjänst av polischefen trots vilda protester. Han har bytt kostymerna mot hårdrocks t-shirtar och håller sig mest hemma för att komma på rätt bana. 

Här finns också pensionärerna och bästa vännerna, sedan barndomen, Egon och Ragnar. De slår sig redan i första boken ihop med Egons hatade granne, Elizabeth, och hennes nyinflyttade syster, Märta, som Ragnar haft en affär med många decennier tidigare. 

Egon är storbakare och älskar att vara barnvakt till Lisas dotter Linnéa. 

Givetvis finns det en massa andra karaktärer i böckerna men det är ovan nämnda som är huvudpersonerna, och vilka huvudpersoner sen!

I Badhytten hittas golfklubbens ordförande död i en sandbunker av Egon och Ragnar och det blir Lisa och Mårten som får i uppdrag att hitta mördaren. Deras utredning, med stöd av Fredrik, går vindlande vägar kring Skanör-Falsterbo där det visar sig finnas mer grumligt i bägaren än de anade. Det handlar om pengar, makt och egoism. Mårtens klantighet får mig att skratta högt och Egon och Ragnars äventyr lämnar nog ingen läsare utan minst ett riktigt gapskratt. 

Sen kommer vi till Fågelskådaren där jag som Fru Ornitolog i Löjliga Familjen fått lära mig både det ena och det andra om fåglar, skådare, klubbar och larm. Att vi dessutom, förstås, varit i Skanör-Falsterbo och spanat fågel gör det ju ännu roligare! 

Det är, återigen, Egon och Ragnar som hittar ett lik precis i början av boken. Denna gång vid ett fågeltorn i Falsterbo där Egon ska hålla fågebingo under den stora fågelveckan, Falsterbo bird show. Han ska vissla ett antal fåglar som ornitologerna sen får gissa på. Den tävlingen vill han absolut inte rucka på och tar liket i egna händer. 

Även denna gång får Lisa och Mårten uppdraget att leda jakten på mördaren med assistans av Fredrik. Mårten har försökt skärpa till sig för att Lisa ska bli imponerad av honom, det går så där. Mitt i allt ska han ta hand om en PRAO-elev i två veckor och det tar han på mycket stort allvar. 

Pensionärerna spelar en stor roll även i Fågelskådaren och pratet om kikare, Birdalarm och annat får mig att genast lämna över den utlästa boken till min man, Herr Ornitolog. 

Badhytten och Fågelskådaren ingår i serien Mord i Falsterbo av Christina Olséni och Micke Hansen och det finns ytterligare ett antal böcker i serien, jag kommer definitivt att fortsätta läsa dem!