Genom ett byte i Pocket & Prassel fick jag Strindbergs stjärna av författaren Jan Wallentin för snart ett år sedan. Nu har jag äntligen haft tid att läsa den, eller rättare sagt den dök upp i bokhögen när storasyster ville låna en bok. Hon läste den och sa att hon inte ville säga något om den innan jag läst den själv. Nu har jag gjort det och jag måste säga att jag är lite besviken. Jag hade större förväntningar på denna bok. För mig är boken är lång skröna, precis som Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Den stora skillnaden är dock att Strindbergs stjärna är en seriös bok medan Hundraåringen... är en rolig och lättsam bok som jag gärna rekommenderar till andra och även kan tänka mig att läsa om, så är inte fallet med Strindbergs stjärna. Boken tar sin början när en fridykare tar sig in i en gammal koppargruva utanför Falun och hittar ett lik. Han finner även ett par udda symboler som han tar med sig. Det är upptakten till en historia som tar läsaren runt hela Europa (och lite till). In i handlingen dras den pillerknaprande Don Titelman och hans advokat Eva Strand. Det är de som är bokens två huvudpersoner. Ett udda par som arbetar jämsides för att lösa en tusenårig gåta, men de gör egna parallellhandlingar också vilket gör att de hamnar i klistret mer än en gång. Allt kretsar kring ett egyptiskt kors och en stjärna som upptäcktresande Sven Hedin en gång funnit i den Egyptiska öknen och som hamnat i händerna på författaren August Strindberg i Paris, genom att Hedin och Strindberg var vänner. Strindberg i sin tur skickar vidare de två föremålen till sin brorson Nils Strindberg som är forskare i Stockholm, han gör en en otroligt upptäckt. Upptäckten leder till Andrés ballongfärd till Nordpolen och alla vet ju hur den färden slutade. Det är här den stora likheten med Hundraåringen... är. Att vanliga människors öden vävs samman med storheter. I Strindbergs stjärna med svenska storheter, i Hundraåringen... med både svenska och utländska storheter. Titelman och Strand far runt i Belgien och Tyskland för att spåra historien och få rätsida på varför så många olika intressenter vill lägga händerna på korset och stjärnan.

Som sagt är jag inte imponerad. Läs Strindbergs stjärna om du vill ha en skröna, vill du ha en underhållande skröna så satsa istället på Hundraåringen som klev ut genom fönsteret och försvann. Tilläggas ska att storasyster i lördags var här och lånade Hundraåringen som klev ut genom fönsteret och försvann och redan efter en fjärde del är hon nöjd med läsningen. Även hennes man har efter att ha läst början på boken bett att få låna den efter att storasyster läst ut den.

 

boksnoken

24 februari 2012 19:35

Det finns vissa böcker som "alla" pratar om men som jag ändå inte känner något intresse av att läsa. "Hundraåringen..." är en av dem, och "Strindbergs stjärna" en annan...

http://boksnoken.wordpress.com

 

Vicke

25 februari 2012 14:36

Jag håller med dig helt och fullt! Att jag läste Hundraåringen berodde på att så många elever läste den och då ville jag läsa den för att se vad det var. Strindbergs stjärna hade jag aldrig läst om jag inte hade fått den.

http://vickesboklada.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                             Bild från förlaget    Nu är det mycket länge sedan jag skrev om böcker. Det betyder inte att jag inte läser hela tiden men det har inte funnits inspiration till att skriva om det jag läser. Men NU är det dags! Det är ...

                                       Bild från förlaget   Fick för mig att kolla efter en deckare på Nextory och snubblade över Fjällsjön av Anna-Karing och Björn Olofsson. En välskriven deckare som utspelar sig i och kring staden där jag bruka...

Den åttonde boken om Sebastian Bergman och hans kollegor inom polisens Riksmord, den åttonde och sista. Det är lite vemodigt att det är slut nu och vilket slut författarna Michael Hjort och Hans Rosenfeldt lämnar läsarna med! Riksmord är på väg att...

                                Bild från förlaget   Till bokcirkeln denna gång var valet av bok Ett ord för blod av Faysa Idle. En bok med Faysas historia kring gängkriminaliteten i Järva, själv var hon boende i Tensta, född och uppvuxen där. En...

Det går trögt att läsa just nu och det har varit så sedan i augusti när min Mamma gick bort. Hjärnan är inte riktigt där jag vill. Men det går bättre och bättre.  Årets första avslutade bok är Sara Strömbergs tredje bok om den underbara journaliste...