Nu på vårterminen undervisar jag fem stycken sjuor och en åtta. Sjuorna håller just nu på och läser Alex Dogboy av Monika Zak. Detta innebär att även jag måste läsa boken för att veta vad det är jag frågar om. Och jag har läst. Vilken bok säger jag bara. Eleverna har kommit med glädjeutrop vart efter läsningen fortskrider. En del läser snabbt andra långsamt, men det de alla (i princip) är överens om är att boken en oootroooligt bra bok. Jag håller med dem! Boken handlar om pojken Alex som bor i Honduras och blir övergiven först av sin mamma och senare av sin pappa. Pappan lämnar honom hos Alex moster, men där känner Alex inte att han hör hemma. Tyngd av sanningen och besviklelsen av att ha blivit övergiven ger han sig iväg ifrån sin moster för att bli ett gatubarn i Honduras huvudsta Tegucigalpa. Det är en hård värld han lever i men hans bästa vänner blir två hundar, den första hittar han på stadens soptipp och den andra stjäl han. Man får följa Alex kamp mot hungern och kylan. Man får uppleva hans kärlek till sina hundar och tillgivenheten mot de som hjälper honom. Men det är också en bok som får en att fundera över de problem man själv tycker att man har, de är inte så farliga. Som en elev sa när vi läst några sidor bara:"En annan är grinig över att man inte fick ett särskilt TV-spel i julklapp, men den här killen han oroar sig för hur han ska få sitt nästa mål mat, eller bara släcka törsten". Det tycker jag var mycket bra sagt.

Således vill jag så här en vanlig torsdagkväll rekomendera en ungdomsbok av en svensk författare som skriver om en kille som faktiskt finns på riktigt. Zak har bott en månad i Tegucigalpa för att göra efterforskningar till boken och alla händelser är sanna, även om de har hänt flera barn, inte bara ett. Läs den, eller Ni som har lite äldre barn, ge dem boken och be dem läsa den.