I ett par veckor har jag varit i andra världskrigets England i en stad vid namn Hinton. Där har jag skapat bekantskap med några unga, unga kvinnor som försöker klara livhanken genom att jobba på varuhuset Marley´s. 

Huvudperson är Lily Collins som mitt under kriget får jobb på varuhusets barnklädesavdelning. Första dagen träffar hon Gladys som precis som hon är ny på jobbet. Som närmaste chef får Lily Miss Frobisher som är sträng men rättvis och ser potentialen i Lily. Lika ung som Lily och Gladys är Berryl som är en sann översittare som flirtar vilt med ägarens son. 

På hemmaplan har Lily sin mamma, änka med tre barn varav Lily är yngst. Lilys bröder är i armén och till och från är oron för dem enorm. 

I sex böcker får man som läsare följa Lily, hennes vänner, hennes familj och en hel del andra personer under andra världskrigets år och i sista boken faktiskt efter krigets slut. Det är stora vedermödor men också glädje och lycka för de unga kvinnorna och dess omgivning. 

Feel good är det men även lite intressant kring epoken som böckerna utspelar sig i. 

Rekommenderas för trötta hjärnor så här innan semestern. 

Det är ju lätt att tro att jag inte läser eller lyssnar på några böcker när jag inte skriver om några, men så är det inte. Jag tänkte att jag kör en sammanfattning av de senast lästa böckerna. 

Jag har läst ut alla böcker i serien Mord i Falsterbo och har fått skrattat gott tillsammans med Egon, Ragnar, Mårten och de andra. Det är som härliga att hänga med.

Strandhotellet

Turisten

Livräddaren

Hotellgästen

Som tur är kommer det en ny bok i serien nu i maj, Sommarfesten. 

Sen har jag trillat över en serie deckare som utspelas i 1920-talets London med omnejd i överklassens salonger och gods. Det är en kvinnlig mysterielösare, Olive Belgrave, som är på jakt efter ett jobb efter att hennes pappa spekulerat bort hennes pengar i en oseriös affär. Det blir hennes faster som ger henne det första uppdraget att lösa mordet på dotterns fästman. Det är småputtriga böcker som är väl värda att ta till sig. Hittills har jag läst tre av böckerna med Olive som huvudperson: 

Murder at Archly Manor

Murder att Blackburn Hall

The Egyptian Antiquities Murder

Och givetvis strömmar Agatha Christies böcker i mina öron om kvällarna, men det är ju inget nytt. Just nu är det Ordeal by Innocence. 

På tal om Agatha Christie vill jag passa på att tipsa om filmatiseringen av Crooked House som finns att se på Netflix, en riktigt bra filmatisering av en mycket bra bok. Dessutom är imponerande Glenn Close en av huvudrollsinnehavarna. 

Ibland undrar jag över titlar. De kan låta strålande på engelska och mindre bra på svenska. Den här gången anser jag att den låter lika illa på engelska som på svenska; Cows på engelska och Kossor på svenska, jag vet inte vad som är värst! 

För några kossor är definitivt inte huvudpersonerna i denna bok, möjligen är en helknasig, eller kanske två men de är ändå bara fenomenala Kvinnor. 

Tara, ensamstående mamma till Anne som är sex år. Jobbar inom dokumentär-TV och försöker få vardagen att gå ihop. 

Camilla, bloggare som tjänar storkovan och är modest och står upp för kvinnor som väljer sin egen väg. 

Stella, tvillingsyster som mist sin syster och i mångt och mycket lever genom henne. Försöker hitta sitt sätt och leva även om det gör att hon verkar som en psykopat till och från. 

Denna bok är den vi ska läsa till nästa bokcirkelträff och jag ska erkänna att jag gav upp den efter enbart 25-30 sidor men blev sugen på att läsa vidare efter att ha träffat två av dem ur bokcirkeln som pratat gott om boken. För Kossor är värd att läsa och jag ber alla som läser detta bortse från den hemska titeln och istället fokusera på en bok för kvinnors möjlighet att välja det de vill och låt dig få skratta till och från. Jag vill rekommendera denna bok, trots titeln, och ser fram emot tisdagen den 3 maj 2022 då vi i bokcirkeln ska diskutera denna bok. 

Så snart jag har skrivit klart det här ställer jag upp fönstret på vid gavel, låter vinden komma in. Det ska vara som i mina drömmar om dig. Vi ska falla i varandras armar, överlämna oss till dansen och låta vinden bli vår kavaljer i trojkan.

  Se så. Kom i min famn. Nu lyfter jag fönsterhaken och ställer mig i position. 

Snart börjar det. 

En bok med otroligt vackert språk är Malin Lindroths Nuckans hjärtespalt. Boken är en fortsättning på Nuckan och som läsare får man återigen följa Nuckan, hon som aldrig blivit en av två, hon som är ofrivilligt ensamstående. 

Nu har Nuckan klippt ut frågor från olika tidiningars "hjärtespalter" och svara på dem från sitt hus på gränsen till vildmarken där hon bor sedan hon lämnat sin lägenhet i stan. Hon ägnar vinternätterna till att svara på dessa frågor som skiftar vitt och brett. Det är allt från en äldre dam till en kvinna som är gift och vill ha ett mer äventyrligt sexliv med sin man till en ung tjej som nätterna igenom hör sin sambo tala i telefon med sin bästa kompis, en tjej. Nuckan ger råd, hon sågar och ibland konstaterar hon bara att hon inte kan ge något egentligt svar. I sina svar vävs Nuckans eget liv in. Hon tar exempel från sitt liv, hur det blivit och hur det kunnat blivit. Allt från relationer med män till korta möten med någon som hon sedan personen dött förstått egentligen var en vän. 

Nuckans hjärtesplat är en fin bok, jag har läst den i omgångar för jag ville ta till mig det vackra språket. Vissa saker har jag fnissat lite åt annat känt en enorm igenkännlighet i och andra känt en stor empati i. Empati för Nuckan. 

En bok som rekommenderas varmt för sitt innehåll, för sitt språk och för att det är en riktigt bra roman. 

                                                   Bild från förlaget

Jag har fortsatt läsa Micke Hansen och Christina Olsénis böcker om poliserna Mårten och Lisa och deras umgänge i Skanör/Falsterbo och jag har fortsatt skratta gott. 

I Ryttaren får Mårten och Lisa ett död ryttare på halsen under Falsterbo Horse Show. Vad har egentligen hänt och vem har kunnat hinna förgifta den lovande ryttaren? Återigen är det borgmästaren som är inblandad, men denna gång är det en helt ny borgmästare men även han verkar något suspekt och maktgalen. Utredningen går via olika stall, stora hästgårdar och via hästskötare som är rädda för att få sparken om de säger för mycket. Och dessutom är det ju vansinnigt roligt och dråpligt till och från. Jag lämnade en kort recention på Nextory:

Jag har skrattat högt, även på bussar och tåg, när jag läst Ryttaren. Härliga karaktärer, tokiga upptåg och så ett par mord på detta. Kan det bli mer underhållande?

För så är det, vansinnigt roligt och jag önskar att jag hade både Egon och Mårten i mitt liv!

Sen har jag även läst Strandhotellet och som läsare hamnat mitt i Egons försök till dejtande via nätet. Det är fint och sorgligt. Men jag skrattade högt när hans dejtingnamn var Charmör från Skanör, vem kan inte låta bli att roas av detta? Men det är absolut så mycket mer än dejting i boken. Till exempel har Mårten tagit körkort igen, börjat övningsköra med sin chefs barnbarn och tillika dotterns pojkvän, äter ännu mer godsaker från lokala konditoriet och imponeras av Lisas kunskap och driv. Men vad händer egentligen runt om i Skanör/Falsterbo? Och varför blir Vera af Skanör liggande i torrdocka efter sin jungfrufärd?Strandhotellet är nummer fyra i bokserien och har hittills varit den minst underhållande men ändå ack så värd att läsa för att få lite härlighet i livet. 

Nu är det länge sedan jag skrev om en Agatha Christies böcker trots att jag ständigt läser dem. Jag älskar dem alla, nästan iallafall, men jag skriver sällan om dem då jag läser dem om och om igen. Men nu vill jag skriva om Mrs. McGinty är död. För död är hon och hennes hyresgäst är den som står anklagad för mordet. Utan en nitisk polis skulle hyresgästen blivit hängd för mordet men ansvarig för utredningen kopplar in Poirot och han följer trådar som polisen missat. Till sin hjälp får han helt plötsligt deckarförfattaren Adriana Oliver som råkar befinna sig i samma samhälle och som dessutom råkar bo med en, eller kanske två, av de misstänkta. 

Jag är vansinnigt förtjust i Poirot och Mrs. Oliver. Så när hon plötsligt dyker upp i denna bok blir jag alldeles glad! Hennes vimsighet i jämförelse med Poirots fyrkantighet gör mig alldeles glad! I Mrs. McGinty är död ser jag författarens glädje över att beskriva sitt alterego, Mrs. Oliver, i sin högform och det gör mig som läsare vansinnigt glad och inspirerad. Jag kommer att läsa boken många gånger till genom livet för det är en riktig höjdare. 

Idag blir det två tips i ett för det är två böcker i samma serie, en serie att läsa för att få skratta, för att få följa medarbetarna på den lilla polisstationen/församlingshemmet i Skanör-Falsterbo och för att faktiskt få underhållande läsning. 

I Skanör-Falsterbo är de två poliserna Lisa och Mårten placerade, Lisa relativt ny polis efter en lång karriär som åklagare och Mårten som varit polis i många år. Lisa är ordningssam och håller på reglementet, Mårten är hennes motsats. De har hjälp av Fredrik, utbränd kammaråklagare som tvingas in i tjänst av polischefen trots vilda protester. Han har bytt kostymerna mot hårdrocks t-shirtar och håller sig mest hemma för att komma på rätt bana. 

Här finns också pensionärerna och bästa vännerna, sedan barndomen, Egon och Ragnar. De slår sig redan i första boken ihop med Egons hatade granne, Elizabeth, och hennes nyinflyttade syster, Märta, som Ragnar haft en affär med många decennier tidigare. 

Egon är storbakare och älskar att vara barnvakt till Lisas dotter Linnéa. 

Givetvis finns det en massa andra karaktärer i böckerna men det är ovan nämnda som är huvudpersonerna, och vilka huvudpersoner sen!

I Badhytten hittas golfklubbens ordförande död i en sandbunker av Egon och Ragnar och det blir Lisa och Mårten som får i uppdrag att hitta mördaren. Deras utredning, med stöd av Fredrik, går vindlande vägar kring Skanör-Falsterbo där det visar sig finnas mer grumligt i bägaren än de anade. Det handlar om pengar, makt och egoism. Mårtens klantighet får mig att skratta högt och Egon och Ragnars äventyr lämnar nog ingen läsare utan minst ett riktigt gapskratt. 

Sen kommer vi till Fågelskådaren där jag som Fru Ornitolog i Löjliga Familjen fått lära mig både det ena och det andra om fåglar, skådare, klubbar och larm. Att vi dessutom, förstås, varit i Skanör-Falsterbo och spanat fågel gör det ju ännu roligare! 

Det är, återigen, Egon och Ragnar som hittar ett lik precis i början av boken. Denna gång vid ett fågeltorn i Falsterbo där Egon ska hålla fågebingo under den stora fågelveckan, Falsterbo bird show. Han ska vissla ett antal fåglar som ornitologerna sen får gissa på. Den tävlingen vill han absolut inte rucka på och tar liket i egna händer. 

Även denna gång får Lisa och Mårten uppdraget att leda jakten på mördaren med assistans av Fredrik. Mårten har försökt skärpa till sig för att Lisa ska bli imponerad av honom, det går så där. Mitt i allt ska han ta hand om en PRAO-elev i två veckor och det tar han på mycket stort allvar. 

Pensionärerna spelar en stor roll även i Fågelskådaren och pratet om kikare, Birdalarm och annat får mig att genast lämna över den utlästa boken till min man, Herr Ornitolog. 

Badhytten och Fågelskådaren ingår i serien Mord i Falsterbo av Christina Olséni och Micke Hansen och det finns ytterligare ett antal böcker i serien, jag kommer definitivt att fortsätta läsa dem! 

                                       Bild från förlaget     

Snubblar över böcker tycks jag ständigt göra. Min 20-åriga dotter ringde och skrattade hur mycket som helst när jag läst The Seven Husbands of Evelyn Hugo, tydligen var den en riktig snackis i influenser-kretsar, något jag inte har en aning om. Nu har jag läst The Maid och den finns även på svenska, Städerskan. Jag måste säga att titeln på svenska klingar så mycket vackrare än på svenska. 

Molly en tjej runt tjugo plus är rumsstäderska på stadens fina hotell. Hon är uppvuxen med sin mormor, mamman narkoman och pappan säkert det samma när man läser mellan raderna. När man som läsare träffar Molly är mormor död sedan närmare 9 månader och hon lever själv i den lägenhet de delat i alla år. Mormoderns rum går hon aldrig in i och varje dag när hon kommer hem talar hon med sin mormor. Hon är en ensam själ utan vänner och bekanta. På dagarna städar hon hotellrum och blir kallad öknamn av kollegor på hotellet och på kvällarna städar hon lägenheten efter ett veckoschema. Som läsare blir jag tidigt varse att Molly faller inom autismspektrat, fullfungerande med olika behov av rutiner. En dag finner hon en död man i en av sviterna och hon blir indragen på ett sätt hon aldrig kunnat tro eller förstå. Till sitt stöd har hon ett par kollegor och ena kollegans dotter som är advokat. För den naiva Molly behöver allt stöd hon kan få när hon blir inblandad i en knarkhärva, mord och bedrägeri. 

Molly ömmar jag med och allt stöd hon kan få. Men är hon verkligen den naiva personen hon verkar vara?

Tilläggas ska att Molly är tedrickare, läser Agatha Christie och älskar Colombo, en sådan tjej gillar jag!