Nordic Noir-kursen är till ända och vad läser jag då? Jo, ytterligare en deckare men denna gång betydligt lättsammare i form av Carin Hjulströms Knappt en droppe blod. Boken är uppföljaren till Bara ett litet mord och handlar precis som sin föregångare om Siri Ehrenswärd och hennes brorson Anton. Anton som är föräldralös, en bit över 20 och otroligt naiv. 

I Knappt en droppe blod hittas en senil, äldre man död vid sin frus gravsten. Det är färdtjänstchauffören som hittar kroppen en halvitmme efter att han släppt av honom vid den lilla kyrkogården. Offret visar sig vara en gammal advokat som sitter på hemligheter som någon, eller några, absolut inte vill ska komma i dagern. Det är upptakten till en, lugn, mördarjakt. Det är inte mördarjakten som är den primära historien i boken. Det är främst livet kring personerna i det lilla samhället. Siri och Anton är huvudpersoner men sedan handlar det mycket om alla andra i byn; lokalpolisen Olle och hans skilsmässa, det nyinflyttade paret i kyrkstugan som har något fuffens för sig, slottsfrun och hennes mamma som döljer något och sist men inte minst Paddy som kommer och hävdar att plantskolan är hans. 

Jag tycker om Hjulströms böcker om Siri och Anton. Lättläst, varmt och underhållande. Såg just att hennes böcker kategoriseras som "cosy-crime", ja, vad vet jag om det är det de är eller inte, men underhållande är det. 

                                           Bild från förlaget