Moa Öhman är sjutton år och bor med sin pappa, Susanne och lillebror Lucas i Stockholm. Hon är bästis med Otto, hon har en före detta pojkvän (Vispen) som hon gör allt för att undvika och hon har ingen mamma. Moas mamma lämnade Moa och hennes pappa när Moa var två och har aldrig hört av sig efter det. Men plötsligt en dag när Moa kommer hem berättar hennes pappa att mamma Hedvig har hört av sig. Detta rör inte Moa i ryggen, hon struntar väl i en främmande människa som sägs vara hennes mamma. Men Otto får henne på andra tankar. Han uppmanar Moa att kontakta Hedvig, hon har ju åtminstone en mamma till skillnad mot honom. Ottos mamma dog när Otto var yngre. Moa bestämmer sig således för att träffa sin mamma, en gång i fem dagar över midsommar, inget mer. Som ett bra kamouflage kommer Otto på att Moa ska låtsas vara ornitolog (fågelskådare) för att kunna säga till Hedvig att hon kommer enbart för att göra ett skolarbete (över sommaren) om fåglar. Egentligen är Hedvig det enda Moa ämnar skåda för att kunna ta reda på mer om henne och varför hon lämnade Moa och hennes pappa. Således blir hon (m)ornitolog iklädd kläder som Otto läst att en fågelskådare ska ha på sig, sätter sig på tåget och åker till sin mamma som bor långt i in skogen någonstans i Sverige.

Hur resten går tänker jag inte avslöja men Johanna Thydell har ytterligare en gång visat på att hon är en fantastisk skildare av ungdomars tankar och liv. Med (M)ornitologen skapar hon en ungdomsroman med ett stänk av humor, ett stort allvar och en fin berättelse om en tjej som söker finna en förklaring varför hon blev övergiven.

                                  Rec.ex och bild från förlaget