Jag har just läst en ytterst ojämn novellsamling av Fredrik Lindström, nämnligen När börjar det riktiga livet? Lindström är något av en idol för mig med sina dialektprogram och sin sköna stil i På spåret. Att han dessutom har sitt ursprung här i Eskilstuna är bara en bonus. Jag är dock inte så imponerad av När börjar det riktiga livet? Det är en samling noveller där vissa har fått mig att skratta gott (Båten och På riktigt). Båten handlar om en kille som köper en ganska så dyr båt med ruff för två och med juste fart för att få ligga. Det blir, förstås, inte riktigt som han tänkt sig. Otroligt skojigt och troligen finns det tokar som gör sådant. På riktigt handlar om förskolläraren Emma som alltid har en väska packad med förnödenheter och pass ifall hon skulle bli tvungen att lämna landet helt oförberett, inte särskilt logiskt men kul! Sedan är det novellen Polackerna som gör mig illa berörd för jag tycker Lindström har prickat mitt i prick när det gäller svenskars uppfattning gällande gästarbetare från Polen. Våra egna ideal är de rätta och det polackerna gör eller tänker är helt knasigt men vi utnyttjar dem gärna som billigare hantverkare för att få en flådig altan, såsom i Polackerna, eller få köket renoverat för en billig penning. Sedan har vi novellen Köpenhamn som får mig att lite hånfullt le åt huvudpersonens naiva tro till sig själv och sin charm, väl värd att läsa. Slutligen är Ett fullutrustat kök en novell som först får mig att skratta lite försiktigt och sedan inse att det är nog är allt för vanligt att folk topprenoverar sitt kök och sedan inte har en aning om hur man lagar mat i det. Den måste jag läsa för min kära make någon kväll.

Summan av kardemumman är att När börjar det riktiga livet? är ojämn och det är för mig en besvikelse, jag hade rätt höga tankar om denna Lindströms senaste bok.