Till bokcirkeln sist hade en av mina härliga bokvänner valt Koka björn av Mikeal Niemi. Jag hade boken hemma sedan tidigare då jag fått den av en annan läshungrig vän. Det var bara det att när jag skulle börja läsa den kom jag inte in i den trots flera, icke så ihärdiga, försök. Men när jag väl kom in i den, och dessutom fick höra att alla resterande sex i bokcirkeln tyckte den var mycket bra, kunde jag inte lägga ifrån mig den. 

Koka björn utspelar sig under sommaren 1852 i trakterna kring Kengis i Tornedalen. Huvudpersoner i romanen är en excentriska prost och samepojkan Jussi som prosten hittat vid en vägkant och tagit under sina vingars beskydd. Prosten är väckelsepredikant och har fått stora delar av trakten frälst, men inte alla är positiva till pastorns framfart. Under den här sommaren försvinner en av traktens pigor när hon är ute på vall med gårdens kor. Länsman Brahe och Fjädringsman Michelsson är övertygad att flickan har blivit slagen av en björn, en slutledning de gör efter att ha undersökt platsen hon försvann ifrån. Prosten är av en helt annan uppfattning och börjar, likt Sherlock Holmes, undersöka platsen hon försvann ifrån. Det är också han som tillsammans med Jussi finner kroppen av den försvunna pigan och i lönndom undersöker kroppen och kommer fram till att det definitivt inte är en björn som varit framme. Detta viftas bort av Brahe som sätter igång en jakt på björnen som ska ha dödat den unga flickan. 

Jag vill inte berätta så mycket mer men det är en ganska spännande och framförallt intressant bok. En historielektion i väckelsen i Lappland, hur superiet förstörde så mycket, hur pastorn fick potatis att växa så lång norrut och hur samerna behandlades. En hel del hade jag en viss kunskap om men inte särskilt mycket om väckelserörelsen och dess omfång. 

Rekommenderar jag då denna bok, jo, det måste jag nog säga att jag gör. En annorlunda läsning som jag är glad att jag gjort. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                             Bild från förlaget    Nu är det mycket länge sedan jag skrev om böcker. Det betyder inte att jag inte läser hela tiden men det har inte funnits inspiration till att skriva om det jag läser. Men NU är det dags! Det är ...

                                       Bild från förlaget   Fick för mig att kolla efter en deckare på Nextory och snubblade över Fjällsjön av Anna-Karing och Björn Olofsson. En välskriven deckare som utspelar sig i och kring staden där jag bruka...

Den åttonde boken om Sebastian Bergman och hans kollegor inom polisens Riksmord, den åttonde och sista. Det är lite vemodigt att det är slut nu och vilket slut författarna Michael Hjort och Hans Rosenfeldt lämnar läsarna med! Riksmord är på väg att...

                                Bild från förlaget   Till bokcirkeln denna gång var valet av bok Ett ord för blod av Faysa Idle. En bok med Faysas historia kring gängkriminaliteten i Järva, själv var hon boende i Tensta, född och uppvuxen där. En...

Det går trögt att läsa just nu och det har varit så sedan i augusti när min Mamma gick bort. Hjärnan är inte riktigt där jag vill. Men det går bättre och bättre.  Årets första avslutade bok är Sara Strömbergs tredje bok om den underbara journaliste...