Peter May har lyckats med ännu en deckare från yttre Hybriderna. Återigen går jag i vinden och regnet på ön Harris och följer handlingen i Coffin Road. Miljöbeskrivningarna är underbara och gör att man som läsare är där. 

Coffin road börjar med att en man spolas i land på Harris och han har ingen aning om vem han är eller vad som har hänt. Han misstänker att han fallit över bord på en båt då han har flytväst på sig. En granne hittar honom och följer med honom hem och när han öppnar dörren tar en brun labrador emot honom med stor glädje och mannen kommer på vad hunden heter. Via ett kuvert med ett namn på får han reda på vad han heter, eller tror sig heta, Tim. I sitt letande i vem han är hittar han en karta med rutten Coffin Road utmärkt men han har ingen aning om varför. Han gör en utflykt till stället tillsammans med grannen Sally som han har ett förhållande med i smyg, Sally är gift. Det är till Sally han vågar anförtro sig att han tappat minnet och hon har mycket svårt att tro honom till att börja med. 

Plötsligt dyker ett lik upp på en grannö till Harris och Tim blir misstänkt då han varit på ön och blivit sedd. Samtidigt får man följa 17-åriga Karen Fleming som bor i Edinburgh och inte kan tro att hennes pappa tagit livet av sig ett par år tidigare. Hon börjar nysta i den historien och finner fakta som hon aldrig trott. 

Coffin Road är en riktig bladvändare och samtidigt som jag vill veta vad som händer vill jag att den ska vara längre. Peter May har en förmåga att trollbinda och hålla läsaren på sträckbänken. 

Läs denna välskrivna deckare och om du inte läst hans tidigare böcker är jag avundsjuk att du har de kvar att läsa. 

                          Bild från förlaget