Att ha obegränsat med tid att läsa händer mycket sällan nuförtiden. Men denna juldag har spenderats i soffan med en nyinköpt Agatha Christie som sällskap, närmare betstämt Poirots jul. Vilken njutning att få en Christie i sin hand som jag aldrig har läst! Inte som jag minns i alla fall. I denna deckare blir Poirot abrupt indragen i ett fall där den excentriske Simeon Lee blivit ihjälslagen dagen innan julafton på sitt gods på den engelska landsbygden. Han har till denna jul samlat alla sina barn samt ett barnbarn till den avlidna dottern. Simeon har bestämt att denna jul ska alla samlas, inte för att han ska njuta av att ha sin familj omkring sig utan för att kunna få dem att tycka sämre om varandra. Två av de fyra sönerna har inte varit hemma i föräldrahemmet på tjugo år men dyker upp när fadern skrivit till dem och bjudit dem över julen. Visiten blir dock inte alls vad de fyra bröderna tänkt sig. Poirot som firar jul hos sin gode vän överste Johnson, som är polis, kommer till mordplatsen tillsammans med Johnson för att vara bypolisen behjälplig. De finner ett hushåll i kaos och ett lik som funnits av släkten innanför en från insidan låst dörr. Och där har vi allt som behövs för att Agatha Christie ska skapa en fantastisk historia! Jag är som vanligt, när det gäller Christie, såld från sida ett. Och som vanligt är inte mördaren den man som läsare är tvärsäker på att det är. Passa på att läsa Poirots jul i dessa jultider, det kommer vara väl spenderade timmar.