Bild från förlaget

Jag var på Bokmässan 27 och 28 september och en av författarna som var där var Carl-Johan Vallgren. Han blev intervjuad på flera ställen och jag hade förmånen att lyssna på honom två gånger, först intervjuad i Göteborgspostens monter och dagen efter i Bonniers monter. Han pratade om sin nya bok Din tid kommer och den blev jag förstås sugen på att läsa eftersom Vallgrens språk är att drukna i, i all sin vackerhet. 

Året är 1993, i Falkenberg, och den sjuttonåriga Malin smiter iväg från sin pappa en helg för att paddla och campa med pojkvännen, hon säger till sin pappa att hon ska sova hos en kompis för han har ännu inte fått veta att pojkvännen Mattias finns. Strax innan det har en ung kvinna hittats mördad i ett vattendrag och det är Malins pappa Roger Björling som är ansvarig utredare hos polisen för fallet. Björling som är änkling sedan en kort tid tillbaka och Malin och han försöker hitta ett sätt att leva utan sin fru och sin Mamma. 

Björling får hjälp från Rikskrim i Stockholm, det är Johanna som är en enstöring och som har vuxit upp i och kring Falkenberg. En uppväxt som lämnat sår och halvläkta ärr i henne. Hon och Björling börjar nysta i olika trådar och en tråd leder 50 år tillbaka i tiden. Medans de arbetar med fallet försvinner Malin och pojkvännen Mattias under campingturen. 

Vallgren ger mig som läsare en läsupplevelse som kommer ligga kvar i mig länge, både på grund av språket men även för att Din tid kommer är spännande och helt klart läsvärd, både som roman men också som deckare. 

Efter Vallgren pratat om sin bok signerade han boken och jag passade på att köpa boken och få den signerad. Jag hann berätta att jag har läst om Den vidunderliga kärlekens historia flera gånger och Kunzelmannm & Kunzelmann roade mig mycket att läsa. Vallgren berättade att Kunzelmann & Kunzelmann är hans egen favorit och att skriva om delarna som utspelar sig i nutid var de roligaste att skriva, det var roligt att få veta! 

                                          Bild från förlaget

Jag har läst en massa sista tiden men inte skrivit, dåligt! Det kommer därför komma en del tips i rask takt har jag tänkt. För det är tips jag har att komma med inga varningar! 

Först ut blir Himmel över Alaska av Kristin Hannah som vi ska diskutera i bokcirklen den 15 oktober. 

1974 är Leni är tretton år när hennes pappa, som är en mycket orolig själ, bestämmer att familjen ska packa allt de äger och har i en folkabuss och flytta från Seattle till Alaska. Inte till någon by eller stad i Alaska utan ut i vildmarken där han ärvt ett hus, skjul, och mark efter en vän som han stridit med i Vietnam. Att Leni flyttat runt i princip hela sitt liv och ständigt börjat nya skolor och aldrig hunnit få några vänner är inget han bryr sig om, inte heller vad Lenis mamma, Cora, tycker om tilltaget. De hoppas dock att tillvaron ska lugna ned sig och att pappan ska hitta ett lugn som han inte haft sedan han kom tillbaka från kriget. Helt oförberedda beger de sig genom U.S.A och Kanada mot Alaska och kommer dit när midnattssolen står som högst och livet är ganska enkelt. De får hjälp av grannar för att fylla matförråden till vintern och lär sig snabbt att man är i behov av varandra i samhället för att klara sig det karga landskapet. Pappans positiva humör håller i sig till vintern kommer och då börjar misshandeln av modern och Leni kan inget göra. Samtidigt finner Leni en vän i Mattew, en jämnårig pojke som bor ganska nära henne i ett stort fint hus tillsammans med sin pappa. Bara hon sätter sig bredvid Mattew i skolbänken känner hon en samhörighet med honom. Vänskapen ska inte bli enkel då Lenis pappa snabbt utvecklar ett hat mot Mattews pappa på grund av hans rikedom och att han är tredje generationen i Alaska. 

Himmel över Alaska är en bok som jag inte riktigt kunde lägga ifrån mig för jag ville veta hur det skulle gå för Leni och hennes mamma. Mamman som kommer från en välbärgad familj i Seattle och som vänt föräldrarna ryggen då de inte alls var, och är, nöjda med hennes val av make. Det våld Cora utsätts för av sin man och aldrig anmäler till polisen är ofattbart. Att hon ständigt tar tillbaka honom och de säger att de är som heroin för varandra övergår mitt förstånd. 

Det är en läsvärd bok! Hannah skriver bra och det är inte mycket som sviktar i handlingen. Språket är bra, jag läste den på engelska (med den passande titeln The Great Alone) , och jag har hört gott om översättningen. Det blir intressant att diskutera denna bok med sex andra starka kvinnor! 

                                      Bild från förlaget

Till bokcirkeln sist, som jag tyvärr inte kunde vara med på, skulle vi läsa De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel och jag var lite seg med det eftersom jag inte kunde vara med men sent igårkväll avslutade jag boken med ett leende och en suck. Ett leende för det var fin läsning och sucken för att det var slut. Det var inte en för lång bok, det var som att få en ordentlig berättelse. 

Det är historien om när Grand Hôtel i Stockholm var relativt nytt parallellt med att det är en historia om kvinnornas kamp för att få ta plats i samhället både inom arbetslivet och på fritiden. Det är historien om hur Grand Hôtel utvecklas från en makalös förlustaffär där en manlig styrelese ber hotellägerskan Wilhelmina Skogh ta över chefsskapet av hotellet för att utveckla det och göra det lönsamt. Fru Skogh gör oväntade saker som får styrelsen att sätta kaffet och konjaken i vrångstrupen för att längre fram nöjt gnugga händerna när det visar sig mycket lönsamt. 

1901 börjar boken och då ska det allra första Nobelpriset delas ut och det är i samma vända Fru Skogh får frågan om att ta över driften av hotellet. Hon driver tre hotell i Dalarna med mycket god förtjänst. På de hotellen har hon anställt kvinnor för att vara chefer över olika uppdrag, ett djärvt drag när 1900-talet var i sin linda. En av dessa kvinnor är Ottilia Ekman som får chansen att flytta från Rättvik till Stockholm och få en anställning som chef för rumsservicen på Grand Hôtel. Hon får stå ut en hel del som ung kvinna i chefsposition. 

Vi får också följa kungahuset på distans och i personalen finns en av kungens oäkta döttrar vars mamma bor på Grand Hôtel i en svit som kungahuset bekostar. Men vi får även följa Anderssons som båda jobbar på hotellet och där det förkommer otroligt mycket våld mot fru Andersson när de är hemma. 

De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel är en mycket läsvärd bok! En vandring i historien under 1900-talets början och kvinnornas kamp för rösträtt och bättre villkor. 

Läs den! 

Bild från förlaget

Var läser man med fördel Johanna Mos avslutande bok i serien Ölandsbrotten? På Öland förstås. Att en av personerna i boken dessutom passerar byn jag bor i, Alby, på väg hem gör det ännu mer passande och stor del av handlingen utspelar sig här på sydöstra Öland.

Brottsjön är Johanna Mos sista bok om polisen Hanna Dunker och jag har gillat att läsa om Hanna, hennes kollegor och hennes brokiga bakgrund och nuvarande liv. 

I Brottsjön hittas Hannas tidigare chef Ove mördad i strandkanten i den by han bor i, Össby, på sydöstra Öland. Han har tagit en kvällspromenad och aldrig kommit hem igen. Hanna blir snabbt inkallad från sin föräldraledighet och arbetar tillsammans med sina kollegor för att lösa mordet samtidigt som hon ska lära känna sin nya chef som är allt annat än deras tidigare chef. Det blir en vindlande utredning som kommer att löpa parallellt med en annan utredning från förr. Samtidigt är Hannas blivande make hemma med dottern och Hannas längtan hem är oändligt stor, hon vill vara hemma med den lilla dottern. 

Jag tycker att språket har utvecklats genom böckerna, jag tycker att handlingen har blivit bättre och bättre och jag ser fram emot att läsa det Johanna Mo nu skriver på. 

Läs Ölandsbrotten, de är bra! 

                                          Bild från förlaget

Alltså, jag måste erkänna att jag är lite förtjust i brittiska Jenny Colgans böcker och har läst ganska många av dem. Nu är det sommar och semester och som vanligt varvar jag med flera böcker parallellt och då är Jenny Colgans Den lilla skolan på klippan perfekt. 

Den här gången handlar det om läraren Maggie från Glasgow som söker sig till den fina privatskolan i Cornwall för att undervisa i engelska, hon får jobbet och med stor nervositet börjar hon tjänsten som är hlet annorlunda mot den hon haft tidigare på en kommunal skola i ett utsatt område i Glasgow. 

Eleverna är alla från bättre bemedlade hem och vissa har föräldrarna utomlands, bland eleverna finns också Simone som är stipendieelev från London med mycket goda studieresultat och omåttligt stolta föräldrar. Hon har svårt att komma in i gemenskapen bland de andra flickorna och längtar ständigt hem. Någon som inte längtar hem är Maggie som trots att hon har sin pojkvän kvar i Glasgow stortrivs och hon blir lite förtjust i en engelsklärare från pojkskolan som ligger i närheten. 

Det är feelgood så självklart löser det sig efter mycket om och men för Simone när det gäller kompisarna, men hur det går för Maggie avslöjar jag inte. 

Vill du läsa något lättsmält och lite trevligt är Den lilla skolan på klippan som klippt och skuren. En liten blink till förlaget som fortsätter döpa Colgans böcker till något med liten eller lilla i titeln, lite som efter Goldie Hawns första film Tjejen som visste för mycket. Efter den döptes alla hennes filmer i Sverige till något med Tjejen som...

                    Bild från förlaget 

E.M Forster har skrivit en av mina favoritböcker, A room with a View (Ett rum med utsikt), som dessutom gjorts i en alldeles utmärkt filmatisering på 90-talet. Howards End är en annan bok jag tror många känner igen. Jag tror inte att jag tidigare har hört talas om hans bok Maurice, och har jag det så har jag glömt det. Den lockade till läsning och jag är mycket glad att jag läst denna fina bok som Forster skrev 1913-14 men som inte publicerades förrän efter hans död 1971. Att det dröjde så länge var författarens egna val då den handlar om homosexualitet hos män och att det var förbjudet i Storbritannien ända till in på 1950-talet, efterordet har författaren skrivit 1960. 

Maurice tillhör medelklassen, lever tillsammans med sin mamma och två yngre systrar i en förort till London, pappan är död. Han ska gå i sin fars fotspår när det gäller studier och yrkesval, det är inget han får välja själv. Han skickas till Cambridge där han upptäcker sin sexualitet och faller handlöst för den något äldre Clive, överklass och arving till ett stort gods, Penge. Genom Clive lär han känna världen, studielivet och att han kan tänka själv och inte enbart göra som hans mamma vill. Studierna går inget vidare värst men Maurice hittar sitt liv under de tre åren i Cambridge och är definitivt inte den samma när han flyttar tillbaka till modern och systrarna. 

Maurice kämpar sedan med sin sexualitet och går till en hypnositör för att bli botad från sin homosexualitet. 

Vackert är språket, vacker är historien och modig är Forster när han tidigt 1910-tal skriver denna bok och låter ett fåtal nära vänner läsa den innan han lägger undan den för att då och då genom åren gå igenom den och ändra vissa tidsmarkörer. 

Läs Maurice! 

                                   Bild från förlaget

Plötsligt har jag läst två dokumentära böcker i rad, det händer inte ofta! Imorse avslutade jag Kvinnor som mördar av Niklas Svensson. Svensson är krimnaljournalist på Expressen och jag har hört en pod, Krimrummet, där han pratade om sin bok och man fick höra klipp av intervjun av en kvinnan han har skrivit om, Linda. Den andra heter Jessica. Två kvinnor som idag är i 50-års åldern och som har två helt olika uppväxt men som ändå hamnat i samma destruktiva liv som vuxna som lett till att de båda blivit mördare. Linda kommer från en familj som tillhör Jehovas vittnen och Jessica från en familj med missbruk och kriminalitet. 

Det är en intressant bok och tydligen finns det en dokumentärfilm om de båda kvinnorna som jag ska försöka leta upp för det är mycket intressant men också mycket olustigt. Kvinnor i min ålder som sitter inne på livstid eller nästa livstid för att de mördat varsin person, personer som båda var långt över 70 år båda två. 

Som läsare får man följa Linda och Jessica var för sig i varannat kapitel, ibland tycker jag det är rörigt för det är mycket med dem som är likadant men det funkar. 

Kvinnor mördar är intressant, den har betydligt bättre språk än boken jag tipsade om innan och den är en ögonöppnare över hur långt det kan gå för en människa. Dessutom måste jag säga att författaren är stark som orkat lyssna på kvinnornas berättelser, göra en dokumentär om dem och skriva en bok om dem. 

                                                             Bild från förlaget 

                                     Bild från förlaget

Jag har genom åren följt den obehagliga utvecklingen av gängkriminalitet här i Eskilstuna och har läst litteratur i ämnet från Järva i Stockholm. Jag har läst Diamant Salihus böcker Tills alla dör och När ingen lyssnar, Faysa Idles Ett ord för blod och nu Spaningledaren i Rinkeby av Mats Lindström (berättat för journalisten Fredrik Sjöshult). Tre olika perspektiv; journalistens, en kvinna uppvuxen vid sidan av gängkonflikterna och nu en polis, mycket intressant. 

Mats Lindström har vigt sitt yrkesliv till förorten och främst de i Järva; Rinkeby, Tensta, Hjulsta och Akalla. Han berättar om sitt arbete från början av 2000-talet och fram till idag och om hur gängkriminaliteten grundats, eskalerats och om hur polisen lyckats lösa många mord, förberedelse till mord, grova rån, knarksmuggling och en massa annan kriminalitet kopplat till gängen. Han beskriver olika händelser som jag känner igen från media men också från Salihus och Idles böcker. Det är intressant läsning och att få en liten, liten insyn i det stora arbete som polisen dagligen gör för att stoppa kriminalitet och rädda liv. Men Lindström sticker inte under stol med de misstag som begåtts och vad de borde gjort istället med facit i hand. Han lyfter det fina samarbetet inom poliskåren i Sverige men även i Finland som gjort att många har kunnat häktats och sedan dömas för grova brott. 

Den som skrivit ned Lindströms berättelse är en kvällstidningsjournalist, Fredrik Sjöshult, och språket är inget vidare men det är mycket intressant varför jag ändå vill rekommendera boken. Läs den och känn en stolthet över allt det polisen gör och känn en respekt för Mats Lindström som blivit Mats med många gängkriminella på grund av sitt sätt att arbeta i området, synas och finnas. Trots att han satt dit många av dem har de ändå en stor respekt för honom.