Bild från förlaget

Jag säger bara WOW! Jag har just avslutat The Briar Club, varit i mina öron några dagar, och jag har just köpt den som fysisk bok för det här är en bok jag genast behöver läsa! 

Kate Quinn som skrivit The Rose Code är författaren som även skrivit den ännu bättre boken The Briar Club och jag är, som ni redan förstått, såld! 

Det är 1950-tal i Washington D.C och vid ett lugnt torg i staden ligger Briar House som ägs av den mycket dominanta Mrs. Nelson. Mrs. Nelson hyr ut rum och lägenheter till ensamstående kvinnor som inte får ha karlara på rummet, dricka alkhol, ha husdjur och än mer regler än man kan komm ihåg. Hon har dessutom två barn som hon styr med järnhand och inte låter ha några egna idéer om livet och vad de vill göra. Mr. Nelson har hon drivit på flykt för flera år sedan och sonen Peter skriver oändligt många brev till den far han saknar mer än något annat, men aldrig får han några svar.

Till detta hus kommer Grace, änka med ett bagage, och när hon kommer förändras otroligt mycket i Briar House. Huset kommer till liv, de kvinnor som bor i huset får plötsligt ett socialt sammanhang och med det blir det plötsligt ett hus med liv. Det är dessutom hysteri i U.S.A över kommunism och förräderi, de första kvinnorna som blir senatorer får kämpa hårt och det är raskravaller på krogar så det är också som att läsa en del av den amerikanska historien. Parallellt med allt som händer i Washington D.C och huset under fyra år finns Thanksgiving 1954 och vad som händer då och som ett mycket udda berättarperspektiv låter författaren huset vara berättaren! Huset håller andan, ser till att personer snubblar, bävar för framtiden och ser tiden an. 

Läs The Briar Club och njut! Den finns också på svenska med titeln Det kvinnliga sällskapet. 

Nu längtar jag efter att mitt fysiska exemplar av boken ska trilla ned i min brevlåda så att jag kan återuppleva en fin läsuppelvelse. 

                                        <br" alt="" />

Till senaste bokcirkeln var det jag som valde bok och jag tänkte att vi skulle läsa en kvinnlig författare från ett europeiskt land vi aldrig läst något ifrån och mitt val hamnade på Tomma skåp av den portugisiska författaren Maria Judite de Carvalho. En kortroman när de är som bäst; en handling som driver historien framåt, ett levande språk och verkliga karaktärer! 

Dora är änka och lever ett fattigt liv med sin tonårsdotter då hon blev helt utan inkomst när maken dog. Han lämnade inte heller efter sig några tillgångar att tala om varför Dora kämpar för sin och dotterns överlevnad samtidigt som hon sörjer den make som varit död i 10 år. Hon ber vänner, bekanta och makens gamla kollegor om allmosor för att klara sitt och dotterns liv. Så småningom får hon ett arbete i en antikaffär och där håller hon på att bli som skuggan av en gammal möbel.

I Doras och dotterns liv finns svärmodern, och tillika farmodern förstås, och hon var aldrig riktigt nöjd med sonens val av partner men har ändå accepterat det. En natt berättar svärmodern en hemlighet för Dora som gäller Dora och makens äktenskap och Doras liv vänds upp och ned. Och där och då tänker jag som läsare att det är som en novell som ska ha en tillbakablick och vändning i handlingen för det blir en rejäl vändning i Doras liv. Mer tänker jag inte skriva för då blir det spoiler alert! 

Läs Tomma skåp och njut! Vi är sju i bokcirkeln och det var bara en av oss som inte tyckte om boken så chansen är stor att du som läser det här inlägget kommer gilla den! 

                                             Bild från förlaget

En isländsk deckare sitter aldrig fel och med glädje hittade jag en författare jag tidigare aldrig läst, Yrsa Sigurdadóttir, och hennes första bok Arvet. Men det blev inte alls så bra som jag hade tänkt mig.

En sjuårig flicka blir vittne till mordet på sin mamma, gömd under sängen får hon höra mördaren berätta varför han mördar mamman och vad han ska göra sen. Men den lilla flickan ser inte mer än mannens skor där hon ligger gömd under sängen. Men hon har innan hon sprungit in till sin mamma sett mannen i hallen, men inget ansikte. Hela natten ligger den lilla flickan kvar under sängen och hon hittas förmiddagen efter av polisen Haldur som är den som leder mordutredningen. Han får samarbeta tätt med psykologen Freya som blir den som sakta men säkert lirkar ur den lilla flickan vad hon sett och hört. 

Vid samma tidpunkt som mordet hör radioamatören Karl en massa sifferkoder på sin kortvågsradio och han räknar snabbt ut vad de första koderna betyder men kontaktar inte polisen utan sina två vänner med samma intresse. 

Arvet börjar så himla bra och fortsätter så ett tag men sen blir den seg som ett gammalt tuggummi som man skulle ha spottat ut för länge sen. Men jag hänger kvar och den tar sig igen och handlingen drivs framåt och jag är fast igen och sen börjar det om med det sega och sen är det en otrolig vändning precis i slutet som gör att jag kanske tycker att den är lite bra. Men det finns så mycket annat, bättre, att läsa så ni kan hoppa över att läsa Arvet, ni missar inte så mycket. 

                         Bild från förlaget

Florrie Granat, 40 år, åker i april 1956 på en bussresa mot Rom, doctors order efter att hon svimmat på sin chefs kontor på tidningen hon arbetar som litteraturrecencent på. Hon behöver vila och sol och får bidrag av facket till resan. Utmattad kliver hon på bussen där hon blir placerad bredvid adjunkten Georg Brandt, 42 år, och en man med mycket kunskap som han gärna delar med sig av. Florrie sover sig genom stora delar av Sverige, Danmark och Tyskland vilke är precis vad hon behöver och vila är det hon ämnar göra resten av resan också, så blir det ju förstås inte. För med på bussen är en brokig skara resenärer och Florrie börjar ana oråd i gruppen och det visar sig att hon har helt rätt för när de nått norra Italien dör en av medresenärerna under mystiska omständigheter. Florrie axlar rollen som amatördetektiv, full av erfarenhet efter alla pusseldeckare av Agatha Christie, Dorothy L. Sayers och andra mindre kända författare hon läst och recencerat. Till sin hjälp får hon Georg Brandt som mer än gärna kallar sig Watson. 

Döden tar semester är en underbar pusseldeckare men den är också en mycket fin reseskildring men ett språk som jag fullkomligt älskar! Och de fyra småländskor, i pastellfärgade klänningar, som är med på bussresan vill jag hoppa in och hänga med. 

Carina Burman som tidigare skrivit så mycket i andra genrer ger oss här en helt annan bok som är mer än läsvärd. Läs den och njut! 

                                          Bild från förlaget  

                                                Bild från förlaget 

Jag ville ha en bok att lyssna på medans jag pusslade och hade någongstans läst om Kate Quinn och hennes böcker och gick in på Nextory och hittade The Rose Code som handlar om tre kvinnor under andra världskriget och deras arbete på Bletchley Park som kodknäckare. 

Osla, Mab och Beth kommer från helt olika bakgrunder; Osla är en socitetstjej som vuxit upp i Kanada och i Kensigton i London, Mab kommer från Londons East End och har kämpat sig fram i livet och utbildat sig till sekreterare och Beth kommer från Bletchley och är hemmadotter hos föräldrarna. Det är när Mab och Osla blir inkvarterade hos Beths föräldrar som de tre unga kvinnorna lär känna varandra och deras vägar börjar löpa parallellt trots sina stora olikheter. 

Osla dejtar prins Philip av Grekland, blivande duke of Edinburgh och tillika drottning Elisabeths make, och tar sig till London så ofta hon kan för att träffa honom när han väl är i landet. Mab har sin mamma och lillasyster kvar i London och hon vill att de ska flytta till Bletchley för att komma undan bombningarna som sker i London, men det vill inte mamman. 

Beth är hårt hållen av sin mycket religiösa mamma som hela Beths liv förklarat att Beth är trög och inte kan någongting mer än vara hemmadotter och hjälpa mamman i hushållet medan pappan aldrig går in och tar sin dotter i försvar. Beth visar sig vara allt annat än trög och det är det Mab och Osla upptäcker när de bor under samma tak och tipsar ledningen för Bletchley park om att kalla in Beth. 

På Bletchley Park får de tre vännerna olika arbetsuppgifter men alla handlar om att tyda koder som de snappar upp från tyskarna för att hindra att Storbritanninen blir invaderat, att båtkonvojer inte blir bombade och så vidare. De arbetar sida vid sida med högutbildade män från Oxford och Cambridge och ses som likar i sitt arbete. 

Givetvis uppstår det kärlek, det är ju en roman, och förutom att Osla dejtar en prins så träffar Mab sin bliviande make och Beth sin älskare. 

Parallellt med kvinnornas liv på Bletchley Park utspelar sig en historia 1947 och dagarna innan prinsessan Elisabeth ska få sin Philip till äkta make. Det har funnits en förrädare på Bletchley Park under kriget och det är det som börjar nystas upp 1947 och Oslas, Mabs och Behts vägar möts igen, mot deras vilja. 

Jag har tidigare läst böcker och sett någon dramaserie på TV om kvinnorna som arbetade på Bletchley Park och det är mycket intressant ur ett historiskt perspektiv. Handlingen i The Rose Code är dessutom mycket bra. 

Läs The Rose Code, det är den helt klart värd! Den finns även på svenska med titeln Roskoden. 

                                                         Bild från förlaget 

Kiruna! Staden där mitt liv började! Eller jag föddes ju i Eskilstuna, växte upp i samma stad, blev sambo i Stockholm och sen började mitt liv i Kiruna. Och just runt Kiruna utspelar sig  Anna-Karin Olofsson och Björn Olofssons kriminalroman Glaciären. Kiruna är flyttat,sedan jag bodde där under ett år av min ungdom, men känslan i mig finns kvar. Glaciären är del två av Kalla fall Nordkalotten som inleddes av den mycket bra och välskrivna Fjällsjön.

Det är fyra helt olika polisanställda som tillhör gruppen som utreder kalla fall kring Nordkalotten; Odd, läkare, obducent och kriminaltekniker, Jay, polis och IT-tekniker, Nikki, polis med "bensin i ådrorna" och Britta, polis, chef och Nikkis mamma. Mycket härlig kombination för ett team i polisromaner. 

I Glaciär är det i Riksgränsen som offret av en kvinna hittas av skoteråkare som tjuvkör i oledad mark. Kvinnan visar sig vara försvunnen sedan nästan fem år och Kalla fall-gruppen får ett fall att utreda som leder dem till Norge, tillbaka till Sverige och runtomkring Kiruna och Riksgränsen flera gånger om och där fler offer hittas, både från flera år tillbaka och nya. 

Jag som valt att avsluta en roman till bokirkeln, som jag kände att jag absolut inte ville ägna min tid åt, högg tag i Glaciären med glädje och jag är inte besviken. Dock finns det en oavslutad tråd kring Brittas försvunna man, och tillika Nikkis pappa, som jag bara gissar kommer att tas upp igen i en tredje bok. 

Läs Fjällsjön om du inte gjort det och sen Glaciären för det är två riktigt bra böcker. Jag gillar Odd, Jay, Nikki och Britta och för 30 år sedan blev jag förälskad i Kiruna och har alltid en liten längtan dit, där mitt liv började så det är mycket fint att få läsa böcker som utspelar sig på en plats som finns i mitt hjärta.  

                                       Bild från förlaget 

                            Bild från förlaget

Det är inte ofta som jag läser något av en australiensisk författare men det har jag just gjort, Dirt Town av Hayley Scrivenor. En spänningsroman som utspelar sig på den australiensiska landsbygden. 

Det börjar med att en kropp hittas halvt nedgrävd på en lantbrukares mark och när han hittar kroppen förstår han direkt vem det är han hittat, det är Esther som varit försvunnen i flera dagar. 

12-åriga Esther försvinner en fredag när hon är på väg hem från skolan, hon har just skilts åt från sin bästis Ronnie. De bor en bit ifrån varandra och gör följe en bit och vinkar sedan hej då innan de går åt varsitt håll. Ronnie kommer hem vid utsatt tid, men det gör inte Esther. 

Två utredare, Sarah och Smithy, från Sydney kommer för att utreda försvinnandet tillsammans med lokalpolisen, Mack. En som också bestämmer sig för att leta efter Esther är Ronnie och hon vill ha hjälp av kompisen Lewis i sitt letande. 

Att som läsare veta att Esther är död redan i bokens inledning och att man sedan får gå bakåt några dagar i tiden till den dag då Esther försvinner och sedan gå framåt, och ibland bakåt igen, mot det som är lösningen på försvinnandet är ett riktigt bra grepp av författaren. Det kommer fram en hel massa annat som gömts bakom stängda dörrar i samhället; hustrumisshandel, barnmisshandel, drogtillverkning och okända faderskap.Att boken dessutom är skriven ur flera personers perspektiv är häftigt! Vi får följa Ronnie, förstås, Lewis, Esthers mamma, utredaren Sarah och flera enskilda personer. Men vi får även följa Vi. Vi som är kollektivet av barnen i det lilla samhället och hur de ser på alltihop på ett annorlunda vis. Just det perspektivet får mig att tänka på Vi kom över havet av Julie Otsuka som är skriven ur ett vi-perspektiv, en helt annan form av roman men med ett kollektivt berättande. 

Dirt Town är spännande och vackert skriven, jag hade önskat att jag haft tillgång till att läsa den på engelska men översättningen är bra. Den är helt klart läsvärd och en riktig bladvändare. 

Julens läsning har varit andra delen i Ruth Kvarnström-Jones Stockholmspärlor är Väninnorna på Nordiska Kompaniet och vi får fortsätta följa vännerna från De fenomenala fruntrimren på Grand Hotel men även stifta nya bekantskaper. 

1912 går Titanic på grund och det är det boken inleds med och sen tar den fart hösten 1913. Nordiska Kompaniet ligger på Sturegatan och där jobbar bland annat Märta på handskavdelningen. Vi får följa Märta och hennes arbete, hennes vänner vilka några jobbar kvar på Grand Hotel, andra har anställningar på andra ställen men man får också följa bygget av Nordiska Kompaniets nya pampiga byggnad på Hamngatan. 

Torun, en av systrarna Ekman, är redaktör på Norstedts och hennes resa för kvinnornas rösträtt och förbättring i samhället för kvinnor. Första världskriget inleds och matbristen är påtaglig i Stockholm och det är intressant läsning, ur ett historisk perspektiv, när Humlegården bryts upp för att odla potatis och grönsaker åt stockholmarna. När första världskriget tar sin start packar Märtas pojkvän och älskare sin väska och flyttar tillbaka till Tyskland för att försvara sitt ursprungsland och Märta får några brev från honom i början men sen inte ett livstecken och hon väntar år efter år i ovisshet. 

Barn föds , både inom och utanför äktenskapet, Nordiska Kompaniet börjar kallas Kompaniet och så småningom N.K., vännerna blir fler och deras livsöden knyts samman mer och mer. 

Jag tyckte att De fenomenala fruntimren på Grand Hotel var fantastiskt bra och Väninnorna på Nordiska Kompaniet håller måttet den också. Det är intressant att få ett stycke svensk historia ur kvinnoperspektiv och jag ryser när kvinnorna får rösträtt och hur Torun blir aktiv inom Socialdemokraterna och är ute och valarbetar för att få kvinnorna att använda sin rösträtt. 

Läs böckerna, de är bra! 

                                               Bild från förlaget