Ibland, inte så ofta längre, blir jag förförd av en roman. Mödrarnas söndag är en sådan bok. Jag hämtade den i fredags på biblioteket, det var min tur i kön. Började läsa på tåget hem från landet, Södertälje, igår och längtade hem från jobbet för att få läsa färdigt denna förförande bok idag. När den var slut, sista ordet var insupet, blev jag sittande likt en kärlekskrank kvinna som törstar efter mer. För Graham Swift skriver så jag vill ha mer. Jag vill ha mer av Jane Fairchild och av Paul Sheringham och av Oxford och av den 30 mars 1924. Jag kommer länge, länge bära med mig den 30 mars 1924. 

Jane är husjungfru åt familjen Niven i en mindre ort på den engelska landsbygden. När hon är sexton år möter hon dens sjuttonåriga överklassonen Paul på ortens postkontor, Paul som är den enda överlevande av tre bröder efter första världskriget, och de inleder ett förhållande. Ett förhållande som håller i sig i flera år, i smyg i buskar och uthus, aldrig i ett sovrum. Som läsare anar man en sann kärlek mellan de två även om Jane inte vill förstå det riktigt. Paul som kallar Jane sin "vän", ser till att hon får pessar för att han säd ska komma nära men inte för nära. Man får tänka att det är 1920-tal och hur modernt det måste varit. 

På Mödrarnas söndag, den 30 mars 1924, varm som en försommardag ringer Paul, som ska gifta sig om två veckor, till det Nivenska huset och ber Jane komma och gå in genom huvudentrén till hans föräldrahem godset Upleigh. Huset är tomt; Pauls föräldrar är och äter lunch med den blivande brudens föräldrar och paret Nivet, tjänstefolket, en husjungfru och en kokerska, är och hälsar på sina mödrar. Paul tar emot Jane, eller Jay som han kallar henne, i huvudentrén och leder henne genom det tysta, tomma huset till sitt rum och det är där vi träffar dem. De är just klara med kärleksakten och boken börjar, eller slutar. Det är så vackert det som sedan utspelar sig; tillbakablickar, nuet, nakenheten, kärleken, respekten och döden. 

Jag är förförd och förälskad. Det här är en bok som för alltid kommer vara med mig.

Jag har redan beställt den på engelska för att få ta del om detta fantastiska på originalspråk. Det var länge sedan jag kunde rekommendera en bok som denna. Läs den, förförs av den och låt den leva i dig! 

                                           Bild från förlaget     

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                                Bild från förlaget   Jag säger bara WOW! Jag har just avslutat The Briar Club, varit i mina öron några dagar, och jag har just köpt den som fysisk bok för det här är en bok jag genast behöver läsa!  Kate Quinn so...

Till senaste bokcirkeln var det jag som valde bok och jag tänkte att vi skulle läsa en kvinnlig författare från ett europeiskt land vi aldrig läst något ifrån och mitt val hamnade på Tomma skåp av den portugisiska författaren Maria Judite de Carvalho...

En isländsk deckare sitter aldrig fel och med glädje hittade jag en författare jag tidigare aldrig läst, Yrsa Sigurdadóttir, och hennes första bok Arvet. Men det blev inte alls så bra som jag hade tänkt mig. En sjuårig flicka blir vittne till morde...

Florrie Granat, 40 år, åker i april 1956 på en bussresa mot Rom, doctors order efter att hon svimmat på sin chefs kontor på tidningen hon arbetar som litteraturrecencent på. Hon behöver vila och sol och får bidrag av facket till resan. Utmattad klive...

                                                Bild från förlaget    Jag ville ha en bok att lyssna på medans jag pusslade och hade någongstans läst om Kate Quinn och hennes böcker och gick in på Nextory och hittade The Rose Code som handlar om ...