Slasksvenska är ett ord jag då och då använder mig av. För mig är det ett ord som betecknar skriven svenska som är tafflig och ytlig. Jag använde ordet omedelbart när jag börjat läsa Sofie Sarenbrants Vecka 36. När jag sedan fick se på insidan av bokens konvolut att hon var journalist och hon skriver om kvällspressens tidningar i boken la jag fördomsfullt ihop att hon troligen arbetat inom kvällspressen och det säger en hel del för mig. Slaskpress anser jag det vara och de få sensationsartiklar jag läst i kvällspressen de senaste femton åren har haft allt annat en god kvalitet på språket, det vill säga Slasksvenska!

Vecka 36 handlar om väninnorna Agnes och Johanna som tillsammans med sina äkta hälfter är på semester på Österlen när Agnes helt plötsligt försvinner efter en utekväll på det lokala haket. Det ska sägas att Agnes och Johanna båda är höggravida. Agnes man Tobbe flirtar vilt med hakets servitris och märker inte när hans hustru lämnar etablissemanget för att bege sig till hotellrummet. Det är då Agnes försvinner. Detta upptäcks dock inte förrän på förmiddagen dagen efter då Tobbe tror att hans fru istället för att ge sig tillbaka till deras hyrda rum har sovit hos väninnan och hennes man. Boken går sedan, självklart, ut på sökandet efter Agnes. 

Det är en otroligt ytlig bok som lämnar flera oavslutade trådar. När boken var slut hade jag flera frågor som inte finns svar på. Sarenbrants sätt att skriva, inte språkligt utan genremässigt, gränsar till kioskromanernas rosaskimrande gullinutt när hon beskriver det som inte har med kidnappningen att göra. De två väninnorna som känt varandra hela livet ska få barn samtidigt, hallelulja. Bröllopet och smekmånaden när Agnes gifte sig med sin Tobias var PERFEKT, hallelulja. Lägenheterna de bor i är perfekt renoverade, hallelulja.

Jag anser att Vecka 36 är en riktigt dålig bok som inte rekommenderas. Det är dock bra att läsa ett lågvattenmärke som detta för att kunna uppskatta bra böcker ännu mera. 

 

Catarina

1 augusti 2012 15:48

Hahaha!! Suveränt! Jag ansåg att boken var beige men ett tidsfördriv TILLS jag läste vad nästa bok handlade om. En fortsättning. 18 år senare! Fick du i Vecka 36 nån inkling om att det utspelades i början på 90-talet? De googlar - google kom 1998, de pratar om Äntligen Hemma - det började sändas 1997.
Men å andra sidan blir ju journalisterna inom kvällspressen bara mindre o mindre trovärdiga :D

 

boksnoken

13 augusti 2012 21:50

Jag var inte heller så jätteimponerad av den här boken men tänkte ändå läsa uppföljaren - tills jag läste Catarinas kommentar. Nu vet jag inte om jag är så sugen på att läsa den, det finns så många andra böcker jag vill läsa också, som nog går före...

http://boksnoken.wordpress.com

 

Catarina

15 augusti 2012 21:43

Läste Sofie Sarenbrants blogginlägg och blev lite sur faktiskt, som läsare har jag rätt att tycka en bok är bra eller dålig eller hur? Och varför ska man stryka författare medhårs eller vara tyst? Kände att "Väx upp!" var ett uttryck jag skulle sagt till henne om hon stått bredvid :D O jag har ingen bokblogg så jag är inte en av "elakingarna" ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                                Bild från förlaget   Jag säger bara WOW! Jag har just avslutat The Briar Club, varit i mina öron några dagar, och jag har just köpt den som fysisk bok för det här är en bok jag genast behöver läsa!  Kate Quinn so...

Till senaste bokcirkeln var det jag som valde bok och jag tänkte att vi skulle läsa en kvinnlig författare från ett europeiskt land vi aldrig läst något ifrån och mitt val hamnade på Tomma skåp av den portugisiska författaren Maria Judite de Carvalho...

En isländsk deckare sitter aldrig fel och med glädje hittade jag en författare jag tidigare aldrig läst, Yrsa Sigurdadóttir, och hennes första bok Arvet. Men det blev inte alls så bra som jag hade tänkt mig. En sjuårig flicka blir vittne till morde...

Florrie Granat, 40 år, åker i april 1956 på en bussresa mot Rom, doctors order efter att hon svimmat på sin chefs kontor på tidningen hon arbetar som litteraturrecencent på. Hon behöver vila och sol och får bidrag av facket till resan. Utmattad klive...

                                                Bild från förlaget    Jag ville ha en bok att lyssna på medans jag pusslade och hade någongstans läst om Kate Quinn och hennes böcker och gick in på Nextory och hittade The Rose Code som handlar om ...