Ungdomsboken 62 dagar av Cilla Naumann får mig att tänka. Tänka på min egen ungdom och mina tankar om döden när jag var i mitten av tonåren. 62 dagar handlar om Tom och en sommar i hans liv. Det är första sommaren han får köra moped, han behöver inte sitta bakom Brorsan i år utan får köra själv. Han och hans familj är på landet, vid havet, som vanligt. De träffar samma kompisar som alla år, bofasta och sommargäster, mest sommargäster. De åker moppe kring samhället, badar i havet och leker kurragömma på kyrkogården om natten, precis som de har gjort i alla år. På dagarna ägnar de sig också mycket åt fotboll, alla är med. Lassemiss är bofast på orten och lite efterbliven, alla vet det ingen bryr sig, han får vara med precis som alla andra och ingen är elak mot honom. I samhället finns också sommarhemmet som är Baptisternas, de är aldrig med de andra, bara för sig själva. De har ett tält på en äng under en del av sommaren "bappetältet". Det är vid bappetältet det hemska händer, det som inte ska hända, det som egentiligen är ett busstreck men som senare klassas som mordbrand fast ingen dog. Feta rubriker i lokalpressen, skräck hos Tom, Brorsan och de andra grabbarna.

Det är Tom som är berättaren i 62 dagar. Han tänker mycket på döden genom hela boken, på mormor och morfar som dog strax efter varandra. På en död ekorre med maskar krypande i sig och om han tillsammans med kompisarna och Brorsan varit skyldig till en människas död. Det är en bok som gör mig tankfull och som jag tror kommer ligga kvar ett bra tag hos mig någonstans i bakhuvudet. Jag tror att en heldel av killarna bland mina elever kommer uppskatta denna bok.

Tack till Anna på Alfabeta för recensionsexemplaret av boken.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                                Bild från förlaget   Jag säger bara WOW! Jag har just avslutat The Briar Club, varit i mina öron några dagar, och jag har just köpt den som fysisk bok för det här är en bok jag genast behöver läsa!  Kate Quinn so...

Till senaste bokcirkeln var det jag som valde bok och jag tänkte att vi skulle läsa en kvinnlig författare från ett europeiskt land vi aldrig läst något ifrån och mitt val hamnade på Tomma skåp av den portugisiska författaren Maria Judite de Carvalho...

En isländsk deckare sitter aldrig fel och med glädje hittade jag en författare jag tidigare aldrig läst, Yrsa Sigurdadóttir, och hennes första bok Arvet. Men det blev inte alls så bra som jag hade tänkt mig. En sjuårig flicka blir vittne till morde...

Florrie Granat, 40 år, åker i april 1956 på en bussresa mot Rom, doctors order efter att hon svimmat på sin chefs kontor på tidningen hon arbetar som litteraturrecencent på. Hon behöver vila och sol och får bidrag av facket till resan. Utmattad klive...

                                                Bild från förlaget    Jag ville ha en bok att lyssna på medans jag pusslade och hade någongstans läst om Kate Quinn och hennes böcker och gick in på Nextory och hittade The Rose Code som handlar om ...